Den 14 april år 2024 firar Ersta diakoni att det i år är 175 år sedan Ersta diakonisällskap bildades. Upprinnelsen till det beslutet var att det vid mitten av 1800-talet i Sverige saknades en samlad beredskap för att hantera de utmaningar urbaniseringen, industrialiseringen och de stora emigrationsvågar som gått till USA skapat. Landet och dess befolkning befann sig i ett utsatt läge, samtidigt som kyrkans roll var satt i förändring.

Tidigare hade det ålegat kyrkan ett ansvar att se till att de fattigaste som behövde sjukvård fick det, men nu skulle omhändertagandet av de sjuka gå över till stadsfullmäktige och landskommunerna. Lidandet och nöden bland landets fattiga var stort. Detta såg man och inspirerade av den väckelserörelse som svepte genom norra Europa på denna tiden så växte ett intresse för diakonirörelsen fram hos några mecenater i Stockholm. De ville göra en insats för de behövande. Och de ville också blåsa nytt liv i en kyrka som de uppfattade som förstelnad.

Sveriges första sjuksköterska och diakonissa

Inspirerade av diakoniverksamhet i Tyskland bildade som sagt några kvinnor och män 1849 det diakonisällskap som idag går under namnet Ersta diakoni. År 1851 öppnade de, under ledning av föreståndarinnan Marie Cederschiöld, Erstas första sjukhus. Ett sjukhus med tiotalet platser dit de allra fattigaste av stadens kvinnor och barn fick vård. Under Maries ledning, Sveriges första diakonissa – tillika sjuksköterska – startade man också upp en utbildning  där kvinnor oavsett samhällsklass kunde utbildas till sjuksköterskor.

I en tid när få yrkesvägar var öppna för kvinnor – och en kvinna utan man, arv, utbildning eller arbete var väldigt utsatt – erbjöd Ersta diakoni både utbildning, arbete samt kollektivt boende och försörjning för många kvinnor, och kom att ändra på den svenska sjukvårdshistorien för alltid.

Vi botar inte sjukdomar, vi botar människor

Prästdottern Marie Cederschiöld själv hade utbildades i Kaiserswerth i Tyskland, samtida med Florence Nightingale. De två kom att i var sitt land göra var sitt banbrytande avtryck för sjukvårdens historia. Men medan Florence Nightingales namn sedan hennes insatser under Krimkriget klingar välbekant för alla, så har Maries insats i det närmaste blivit bortglömda och hennes gärning syns sällan i historieböckerna. År 2022 bytte Ersta Sköndal Bräcke högskola namn till Marie Cederschiöld högskola för att hedra och lyfta fram henne och hennes gärning.

Några av Marie Cederschiölds lärdomar var:

• Noggrann hygien.
• Rena kläder och sängkläder.
• Bara en patient per säng!
• Och förutom allt praktiskt måste sjukhuset även vara vackert – då tillfrisknar man lättare och snabbare.

Stora ljusinsläpp, vacker konst, växtlighet och musik var viktigt för den läkande processen. För människan består inte bara av kroppen. Även själen och anden behöver vård. "Vi botar inte sjukdomar, vi botar människor", är ett citat från Marie Cederschiöld. Detta är grunden till att Erstas nya sjukhus designades och inreddes med hennes motto som utgångspunkt.

I början av 1860-talet hade man på Ersta sjukhus börjat växa ur sina lokaler. Flytten från Kungsholmen gick till Erstaklippan på Södermalm i Stockholm där man fått ett rejält stycke mark donerat till sig. 1864 invigde Ersta diakonisällskaps nästa föreståndare Erstas nya sjukhus ett, med den tidens mått, toppmodernt sjukhus.

Sjukvård ute i landet

Parallellt med att Ersta sjukhus växte så reste också allt fler färdigutbildade diakonissor ut i landet och arbetade som sjuksköterskor och såg till att Marie Cederschiölds kunskaper spreds till fler. 

Och på Erstaklippan har man genom åren byggt om, byggt ut och byggt nytt. År 1907 uppfördes denna sjukhusbyggnaden, som idag har entré mot Fjällgatan 44 – en tillbyggnad som gjordes 1960, en sjukhusbyggnad som Ersta sjukhus använder än idag.

Även på detta sjukhus värnade man att det skulle vara vackert. Diakonissan Ida Örwall, översköterskan som även var utbildad vid Konstakademin,  fick ansvaret för inredningen. Elin Wägner gjorde ett reportage i tidskriften Idun där hon beskrev att ”glada färger, ljus och blommor mildrar den bittra idéförbindelse, som sjuksängarnas rader uppväcka”.

Glada färger, ljus och blommor mildrar den bittra idéförbindelse, som sjuksängarnas rader uppväcka

I artikeln lyfter överläkare Hugo Toll fram Idas insats (”emedan vi öfverallt vid ordnandet af det minsta som det största, haft kvinnorna med och låtit deras smak råda, ha vi lyckats undvika anstaltsprägeln och få allting mjukt och behagligt. En stor del af förtjänsten tillkommer översköterskan Ida Örwall, som, själf konstnärligt anlagd och utbildad, tjänstgjort som rådgifvare och anordnare”). Att en kvinnas arbete och förtjänst uppmärksammades på detta sätt, vid denna tid, var också det ytterst ovanligt.

Den sjukhuspark som sträckte sig från sjukhuset ner till Folkungagatan är nu riven för att skapa plats för den nya sjukhusbyggnaden. De gamla träden togs dock till vara och de kan du idag se i de olika bänkarna som finns runt om i sjukhuset, likväl som i receptionsdisken i entrén och altaret i Stillhetens kapell.

På bilden ser du Folkungagatan med tillhörande bebyggelse. På denna plats, framför den äldre sjukhusbyggnaden, står Erstas nya sjukhus idag.