händer intensivvårdspatient och läkare

Kirurgi och anestesi

Intensivvårdsavdelningen, IVA

På intensivvårdsavdelningen vårdas patienter som behöver avancerad övervakning, diagnostik, behandling och omvårdnad p.g.a. en olycka, sjukdom eller livshotande tillstånd. Även mer avancerad vård efter t.ex. en operation kan kräva intensivvård. Vårdtiden på IVA kan variera mycket beroende på intagningsorsak och sjukdomsförlopp.

Att vårdas på IVA

På intensivvårdsavdelningen arbetar sjuksköterskor, undersköterskor och läkare som är specialutbildade inom intensivvård. Vi arbetar i team tillsammans med kirurger och fysioterapeuter. Vården är inriktad på att förebygga samt ersätta eller understödja viktiga organfunktioner, när dessa är otillräckliga, i förhållande till patientens behov. Det kan vara lungor, hjärta, cirkulation, njurar, hjärna, lever som har hotande eller manifest svikt. För att kunna övervaka och behandla patienter behövs mycket medicinskteknisk utrustning och därför kan det vara många slangar och sladdar kopplade.

Miljön på en intensivvårdsavdelning kan vara mycket påfrestande för patienten. Bristen på kontroll över situationen, en oförmåga att uttrycka sig, att vara beroende av andra samt att vara uppkopplad till en mängd monitorer, slangar och sladdar är ofta stressande. Även omvårdnadsåtgärder såsom provtagning, undersökningar och hjälp med personlig hygien kan upplevas påfrestande. Vissa patienter kan behöva vara nedsövda och få hjälp med andningen av en respirator. Vi har en högre personaltäthet på intensivvårdsavdelningen jämfört med på en vanlig vårdavdelning, detta för att kontinuerligt kunna övervaka, behandla och konstant finnas där för att inge trygghet för patienten i denna, ibland, skrämmande situation.

Under dagen har vi som mål att ha en viloperiod då ljud minimeras på salen och där patienten får vara ostörd från undersökningar och behandlingar.

Patienter som vårdas på IVA kan drabbas av akut förvirringstillstånd. Tecken på detta kan vara psykomotorisk oro, hyperaktivitet i form av oro, plockighet och ibland utåtagerande eller hypoaktivitet med nedstämdhet och att patienten avskärmar sig. Onaturliga sinnesintryck som mardrömmar, overklighetsupplevelser och hallucinationer förekommer. Overklighetsupplevelser kan för den sjuke vara svåra att skilja från verkligheten och kan upplevas både som trevliga och otrevliga. Faktorer som påverkar förekomsten av overklighetsupplevelser kan vara graden av sjukdomstillstånd, att vårdas med ventilator, läkemedel och onaturlig sömn.

Forskning har visat att en dagbok med text och foto som beskriver vårdtiden är ett stöd för patienten under återhämtningen för att bearbeta händelser under tiden på IVA. Personalen skriver en dagbok till dig under vårdtiden på IVA. Närstående får gärna skriva i dagboken. Dagboken kommer att följa dig under vårdtiden och tillhör dig som patient.

Närstående på IVA

Att besöka en intensivvårdsavdelning (IVA) kan upplevas både obehagligt och skrämmande. Miljön innehåller mycket teknisk apparatur och patienterna är uppkopplade med sladdar och slangar till apparaturen. Inför första besöket på IVA får du information av personalen om miljön där din närstående vårdas.

Läkare och sjuksköterskor ger dig regelbunden och återkommande information under hela vårdtiden. Vi kan inte alltid ge exakta svar på alla frågor som kan komma upp, då det är svårt att förutse hur sjukdomsförloppet utvecklas för en person som är allvarligt sjuk. Personalen kan förklara vad de gör och uppdatera dig om förändringar i din närståendes tillstånd.

Det här gäller vid besök på IVA

  • Intensivvårdsavdelningen har öppet dygnet runt och har inga fasta besökstider. Kom överens med vårdpersonalen om en lämplig tid för besök. Vi välkomnar även att barn kommer på besök. Studier har visat att barn klarar av att besöka den kritiskt sjuka närstående på IVA. Barn har ofta livlig fantasi och den är oftast värre än verkligheten. Det kan vara viktigt att de själva får komma och se den sjuka närstående.
  • Begränsa besöken till två personer åt gången. Utse gärna en person som är kontaktperson mellan oss och er som närstående, för att på bästa sätt för att delge information mellan oss.
  • På grund av allergier eller överkänslighet så är det inte tillåtet att ta med nötter och blommor. Undvik starka dofter såsom parfym.
  • Sjukhuset ansvar inte för tillhörigheter och värdesaker, det finns däremot ett skåp där du kan låsa in dina ytterkläder och en mindre väska under sitt besök på intensivvårdsavdelningen.
  • För att skydda din närstående råder foto- och filmförbud på avdelningen.
  • För dig som bor långt bort och vill vara nära finns vårt patienthotell i nära anslutning till Ersta sjukhus.

Din egen hälsa 

För att orka vara ett stöd till någon som är svårt sjuk måste du som närstående också ta hand om dig själv. Det är viktigt att äta och vila regelbundet för att orka vara ett stöd till den som är sjuk. Vi har en kurator som kan hjälpa dig om du har behov av att samtala med någon eller om du har praktiska problem t.ex. gällande intyg, ekonomi och hur räkningar betalas när någon är sjuk. Personalen vet hur du kan få kontakt med kuratorn.

Till vanlig vårdavdelning

När du är färdigbehandlad på intensivvårdsavdelningen (IVA) följer ofta en eftervårdstid på en vanlig vårdavdelning. Då vårdnivån på vårdavdelningen är lägre än på intensivvårdsavdelningen så är inte personaltätheten lika hög. Det innebär att personalen har fler patienter per person att ta hand om. Efter att ha varit ständigt övervakad av personal och uppkopplad till apparater på IVA kan det därför kännas ensamt och lite oroligt att inte ständigt ha personalen omkring sig. Är du orolig så prata med personalen om det, men övergången till lättare vårdnivå är en helt normal process i tillfrisknandet och personalen finns där för din fortsatta vård och rehabilitering.

Tiden efter IVA

Som en hjälp att bearbeta din tid på IVA finns det möjlighet att komma och besöka oss. Detta kan du göra i samband med att du har ett planerat återbesök på kirurgmottagningen. Ta kontakt med mottagningen när du har fått din kallelse så vi kan planera ditt besök. Du får gärna ta med dig en närstående vid besöket hos oss.

Det tar tid att återhämta sig från en svår skada eller sjukdom och det är viktigt att inte ställa för höga krav på sig själv. Det kan vara till hjälp att veta att de flesta problem är övergående. Att prata med närstående om problem och vad som hände under vårdtiden kan vara till hjälp.

Vanliga besvär som kan uppkomma efter vård på IVA

Om du har haft en längre vårdtid på IVA kan du uppleva muskelsvaghet, trötthet utmattning och orkeslöshet lång tid efter utskrivningen från sjukhuset. Att inte ha samma ork som innan du blev sjuk kan göra att du blir både besviken och frustrerad. Försiktig träning, exempelvis en kort promenad om du kan eller orkar, kan vara en början för att återfå ork och muskelkraft. Ofta ger sjukgymnasten på vårdavdelningen råd inför hemgången.

Du kan uppleva minnesförlust för vårdtiden på IVA vilket kan bero på mediciner, stress och själva sjukdomen eller traumat. Några har få minnen från vårdtiden andra har haft overklighetsupplevelser, mardrömmar eller hallucinationer som kan besvära efteråt.

Ibland kan det vara svårt att koncentrera sig någon längre stund och du kan ha svårt att ta till dig information. Du kan känna dig orolig och nervös och ha svårt för att kunna koppla av. Nedstämdhet är vanligt och det drabbar många patienter. Det är även vanligt med sömnsvårigheter, speciellt den första tiden efter intensivvårdsvistelsen. Du kan besväras av olika drömmar, ofta mardrömmar, som kan vara mycket obehagliga och som kan återkomma under en lång tid.

Humörsvängningar är vanligt efter en intensivvårdsvistelse, men också en rädsla att bli sjuk igen. Detta kan göra att du känner sig stressad. Förvirring, sömnsvårigheter, nedstämdhet och andra psykiska besvär brukar klinga av spontant efter en tid.

Direkt efter intensivvårdsvistelsen kan du vara svullen om t.ex. händer och fötter. Detta försvinner så småningom och istället går du ned i vikt på grund av förlust av muskelmassa och nedsatt aptit. Aptitlösheten kan bero på smak- och luktförändringar som gör att maten inte smakar lika bra som innan och detta gör att du äter mindre. Illamående är också vanligt. Lukt och smakförändringar och aptitlöshet brukar försvinna efter ett tag liksom illamåendet, och besväret med illamående kan avhjälpas om man äter lite och ofta.

Heshet är ett annat vanligt problem som du kan drabbas av och beror på att du kanske har haft en rör/endotrakealtub i halsen eller en rör/trakealtub via ett hål i halsen kopplad till en ventilator som hjälpt till med andningen. Rösten kan vara svag och skrovlig och beror ofta på en muskelsvaghet. Du kan ha svårt att hosta ordentligt, ta djupa andetag och lätt bli andfådd vid ansträngning vilket också beror på muskelsvaghet. Heshet brukar gå över av sig själv. När du börjar återhämta dig och gå upp i vikt brukar det gå lättare att hosta och ta djupa andetag.

Håravfall och känslig hud är exempel på andra besvär som kan uppstå och beror dels på viktnedgång och förlust av viktiga vitaminer och mineraler men är också reaktion på den stress som din kropp utsatts för på grund av sjukdom eller skada. Besvären går tillbaka av sig själv efter ett tag.

Kontakta oss

Telefon
08-714 61 79

Besökadress
Ersta sjukhus
Folkungagatan 125