Jemima Bentham, diakon och chef Ersta kyrka, beskriver den diakonala grunden så här:
"Diakoni är det kristna begreppet för omsorg om medmänniskan. Ersta diakonis arbete är ett uttryck för detta."
1850–1900
- Ersta diakonisällskap grundades som en ideell förening samtidigt som den moderna organiserade diakonin kom till Sverige vid mitten av 1800-talet. Ordet diakoni är grekiska och betyder "att tjäna", som i att ha omsorg om och att vilja människan väl. Syftet var både att hjälpa utsatta, fattiga kvinnor, och att yrkesutbilda just kvinnor. Detta var ett tidigt och viktigt skede i svensk kvinnohistoria. Redan från början sade sällskapets stadgar att styrelsen skulle bestå av hälften män och hälften kvinnor.
- Det första steget var att utbilda en kvinna som kunde bygga upp verksamheten. Hennes namn var Marie Cederschiöld och genom att utbildas vid Kaiserswerther Diakonie i Tyskland blev hon Sveriges första utbildade diakonissa och sjuksköterska. 1851 öppnade hon Svenska diakoniss-sällskapets sjukhus på Kungsholmen. Att som kvinna bygga upp och leda en så stor professionell verksamhet var unikt. Det var dels ett sjukhus för fattiga och dels den första sjuksköterskeskolan i Sverige. Vid denna tid och långt fram i tiden var diakonissa och sjuksköterska samma yrke inom Ersta.
- Marie Cederschiöld var inte ensam. I diakonissanstaltens tidiga historia finns ett flertal kvinnor, välkända för samtiden.
- Den världsberömda operasångerskan Jenny Lind gjorde stora donationer som exempelvis möjliggjorde hyran av byggnaden som inrymde sjukhuset och utbildningen.
- Kvinnorättskämpen Fredrika Bremer engagerade sig personligen genom att besöka kvinnliga fångar.
- Betty Ehrenborg Posse hade utbildats i pedagogik i England. Hon ledde vårt småskolelärarinneseminarium - en lärarutbildning för kvinnor. Det var den första av sitt slag i Sverige.
- Mathilda Foy var medlem i diakonissanstaltens styrelse. Hon var en av grundarna till "Fruntimmersföreningen för fångars förbättring". Hon räknas också som grundare till den svenska söndagsskolan.
- Verksamheten växte och 1864 flyttade man till Erstaklippan på söder, som då var en malmgård i utkanten av Stockholm. Ett korridorssjukhus med modern utrustning togs i bruk. Det låg där klockstapeln står idag. P. U. Stenhammar var arkitekt.
- I det nya sjukhuset kunde Marie Cederschiölds lärdomar tillämpas: Nogrann hygien. Rena kläder och sängkläder. Bara en patient per säng! Förutom allt praktiskt måste sjukhuset även vara vackert - då tillfrisknar man lättare och snabbare, konstaterade Marie Cederschiöld. Människan består inte bara av kroppen. Även själen och anden behöver vård - "Vi botar inte sjukdomar, vi botar människor".
- P. U. Stenhammar ritade även gamla diakonisshuset som idag är kontorslokaler för Ersta diakonis ledning och administration. Här finns restaurangen Ersta Terrass.
- Kyrkan invigdes 1872, ritad av samma arkitekt.
- Porthusen från 1700-talet är de äldsta byggnaderna på området. Där är Ersta oblatbageri respektive Ersta museum inrymt idag.
- Under hela senare delen av 1800-talet växte diakonissanstalten och 1897 stod det nya diakonisshuset färdigt. Det är numera Ersta konferens och hotell. Under den här tiden drevs Ersta diakoni enbart med donationer och gåvor.
1900–1950
- Sjukhuset började bli trångt och slitet mot slutet av 1800-talet. På initiativ av landets biskopar och drottning Sophia påbörjade 1904 en insamling för ett nytt sjukhusbygge. Mycket pengar strömmade in men inte tillräckligt. Stockholms stad lånade ut mer pengar och Ersta diakoni förband sig att ta emot patienter från kommunen enligt ett särskilt avtal. Samarbetet fungerade bra och så är det än idag. Stockholms läns landsting är den enskilt största beställaren av vård på Ersta sjukhus.
- Det nya sjukhuset, ritat av Axel Kumlien (en av den tidens största sjukhusarkitekter), invigdes 3 november 1907. Huvudentrén låg mot den stora parken i söder och bredvid entrén stod en stentavla med bibelspråket: "Gud är vår tillflykt och starkhet, en hjälp i nödens tider, väl bepröfvad."
- Avdelningssjuksköterskorna bodde på avdelningarna och en modernitet var sänghissarna. Sjukhuset hade 103 platser, varav 17 var frisängar för fattiga, 10 var för privatpatienter och resten för Stockholms stad eller fattigvården.
1960–2000-talet
- I början av 1960-talet genomgick sjukhuset en stor renovering. De 1700-1800 talshus som låg vid Fjällgatan revs och det som idag är operation, röntgen, mottagningar och administration byggdes.
- 1958 hade psykiatriska kliniken tillkommit genom en donation till minne av L. J. Boëthius. Sjuksköterskeskolan, som då låg vid Folkungagatan, byggdes också till. 1992 flyttade den till före detta Sjöbefälsskolan och är numera Ersta Sköndal Bräcke högskola. Hospicekliniken flyttade då in i skolans gamla lokaler.
- 2019 revs psykiatriska avdelningen och sjukhusparken för att förbereda för bygget av Ersta nya sjukhus. Sjuksköterskehemmet (den gula byggnaden i hörnet) sparades och dess fasad har integrerats med den nya byggnaden.
- 2023 invigdes Ersta nya sjukhus av HM drottning Silvia, som är Ersta diakonis beskyddarinna. Den gamla sjukhusbyggnaden på Fjällgatan renoveras och inrymmer nya verksamheter.