På Ersta diakoni finns cirka 150 volontärer inom ett tiotal verksamheter. Äldreomsorgen, sjukvården, kulturscenen, kyrkan och second hand-butiken är exempel på områden inom Ersta där volontärer gör oumbärliga insatser. En av dessa eldsjälar är Lina Edvinsson, volontär på Ersta palliativa vårdavdelning sedan två år tillbaka. Hon fick upp ögonen för volontärskap på Ersta i samband med att hennes mamma dog.

– Då insåg jag bland annat att alla hanterar döden och sörjer på olika sätt, och jag kände starkt att jag ville bidra på något sätt kopplat till detta. Så några år efter mammas död utbildade jag mig till dödsdoula och sökte mig efter det till Ersta palliativa vårdavdelning, säger Lina Edvinsson.

Volontärskapet ger en distans till annat i livet, tycker hon.

– Samhället idag är så individualiserat, men här gör du något för någon annan. Det är på riktigt och så nära livet, trots att det handlar om döden.

Varierande uppgifter

Uppgifterna som volontär på en palliativ avdelning kan handla om allt från djupa existentiella samtal till praktiska saker som att gå och köpa favoritgodiset eller följa med ut på stan. Något som kan vara svårt för ordinarie personal att hinna med.

– Om någon som är i livets slutskede uttrycker en önskan om att få äta citronsorbét ute i solskenet en sista gång, är det en stor ynnest och ära att få vara med och dela det ögonblicket, säger Lina Edvinsson.

I mötet med patienterna är det viktigt att hålla sig neutral. Patienterna ska inte behöva ta ansvar för Linas reaktion när de berättar om sina tankar. De ska känna att de kan prata fritt och förutsättningslöst.

– Vissa patienter vill skona sina anhöriga från de tyngsta samtalsämnena. Då kan det ibland vara skönt för dem att kunna använda mötena med mig som ventil. Det finns ju även de som inte har anhöriga eller vänner och som känner sig väldigt ensamma. Visst, ofta går jag härifrån med gråten i halsen, men ibland kan jag och en patient även ha väldigt roliga och skrattfyllda samtal.

Låter patienten styra

En insikt som Lina fått är att alla patienter är olika och har olika behov.

– En del behöver en paus ifrån döden och då kan vi gå och fika som två vänner. Någon annan kan ha dödsångest och behöver bara ha en hand att hålla i. Ytterligare någon vill prata om det hen aldrig har sagt till någon, det blir som en ”bikt”. Grunden är att möta patienten där hen befinner sig, låta hen styra. Och jag hänger bara på och lyssnar.

Hon berättar om en situation där en patient inte ville prata och var helt sluten. Rummet var mörkt med neddragna gardiner, fönsterna stängda och hen ville varken äta eller dricka något. ”Kan du göra ett försök?” frågade personalen Lina.

– Det tog tid, men efter en trevande början utvecklades ett fantastiskt och långt samtal om en livshistoria som jag aldrig kommer att glömma. Senare samma dag bad patienten om en kopp kaffe och ville öppna fönstret för att släppa in frisk luft och få lite dagsljus. Bara något dygn senare somnade personen stilla in. Att få vara en del av ett sådant möte är ovärderligt, säger Lina Edvinsson.

Lina Edvinsson om...

…utmaningen att vara volontär på en palliativ avdelning
– Det är ibland svårt att veta när man ska våga stå kvar och när man ska backa, för alla vill verkligen inte träffa någon ny person. Min största skräck är att en person ska känna att jag ”klampar in” och stör. Det gäller verkligen att försöka känna in varje person. Det gör detta till ett uppdrag där du behöver vara 100 procent närvarande hela tiden.

…varför man ska testa volontärskap
– Om du funderar på att bli volontär – ta steget och testa! Det ger så mycket och man mår bra av att hjälpa och finnas för andra. Och just Ersta har många olika verksamheter, så det är en bra plats att börja på där du kan testa vad som passar just dig bäst.