Elisabet Mattsson arbetar på Marie Cederschiöld högskola och är professorn som tagit begreppet ”samforskande” till en helt ny nivå. I hennes forskning om kvinnor i hemlöshet, ett område som tidigare knappt beforskats alls, bryter hon ny mark genom att forska i nära samarbete med kvinnor med egna erfarenheter av hemlöshet.
– Kvinnor som har levt, eller ännu lever, i hemlöshet är mina forskningsassistenter och får ersättning för att de delar med sig av erfarenheter och bidrar med sin klokskap. Tack vare kvinnornas perspektiv blir det naturligt att utgå från de faktiska behoven. Man hamnar rätt direkt på något vis, säger Elisabet.
Tillsammans har de redan åstadkommit massor.
Följarnas gensvar visar direkt när en fråga engagerar och tillsammans med dem kan vi identifiera utvecklingsområden direkt.
– Debattartiklar, som den i Dagens Nyheter om hur man med skyddad identitet blir röjd av vårdens rutiner, väckte stort gensvar. När den högste ansvariga för Take Care, det system för vårddokumentation som används inom Region Stockholm, hörde av sig och sa ”i väntan på nationella riktlinjer – vad kan vi göra här och nu för att täppa till hålen” då förstod vi att vi hade nått fram.
– Även kvinnornas studie av hur socialtjänstlagens löfte om att ordna bostad i en annan stad för våldsutsatta kvinnor har väckt stort gensvar och visar vilket gap det finns mellan politiskt löfte och faktisk verklighet. Just nu håller vi på att sammanställa enkätsvaren från landets kommuner så inom kort vet vi mer.
Elisabet Mattssons forskning är inte bara banbrytande i sin samskapande ambition. Den bryter också ny mark i hur forskningsresultaten når ut.
– Debattartiklarna har varit ett nytt forum för mig för att få ut våra slutsatser. Detsamma gäller instagramkontot @doldakvinnor som vi startat i forskningsprojektet. Via den når vi helt andra arenor än vad de vetenskapliga artiklarna tidigare nått. Följarnas gensvar visar direkt när en fråga engagerar och tillsammans med dem kan vi identifiera utvecklingsområden direkt.
Om samforskande
Att samforska är något Elisabet har lång erfarenhet av. Tidigare samforskade hon tillsammans med föräldrar till svårt hjärtsjuka barn. Att samforska med kvinnor utan fast bostad, och som ofta lever under skyddad identitet, är dock en helt annan typ av erfarenhet.
”Kan mitt elände gynna någon annan har mitt liv ändå haft ett värde”
– En utmaning är svårigheten att bygga kontinuitet i gruppen. Jag vet aldrig vem som kommer dyka upp, vem som behövt sova för att ta igen en sömnlös natt på stadens gator eller vem som tagit ett återfall. Det gör att forskningen måste bygga på väldigt flexibla grunder. Men trots svårigheterna finns det kvinnor som varit med i forskningsprojektet i över ett år nu. Att det vi gör är viktigt för kommande generationers kvinnor skapar ett incitament för dem att överkomma svårigheterna och fortsätta vara en del av projektet.
– ”Kan mitt elände gynna någon annan har mitt liv ändå haft ett värde”, sa någon av kvinnorna och det är också en drivkraft. Som hemlös kvinna tillhör du idag en marginaliserad del av vårt samhälle. Ofta lever dessa kvinnor i svår ohälsa och i fattigdom och även i höginkomstländer som Sverige drabbas kvinnor i hemlöshet av extrema ohälsoklyftor och har en ökad risk att avlida av botbara sjukdomar. Målet att utveckla och implementera interventioner för jämlik vård och hälsa för kvinnor som lever i hemlöshet sporrar oss alla framåt, säger Elisabet Mattsson.
Här kan du läsa mer om forskningsprojektet och de debattartiklar och vetenskapliga artiklar som publicerats.
