Vändpunkten

Genom Vändpunkten insåg John att han inte var ensam

John är en tonårskille som andra, men han bär på tunga erfarenheter. Hans uppväxt har varit starkt påverkad av pappans alkoholism, men det är först nu han har förstått det och hur mycket det har ställt till med i hans liv. Stödet hittade han hos Vändpunkten.

- Det är läskigt att tänka att en enda molekyl kan göra så mycket, säger han. En enda molekyl som har förstört för mig, min pappa, syskon, mamma. Men Vändpunkten har hjälpt mig.

Han berättar om en pappa som snäll och omtänksam när han är nykter, men när han dricker så blir han en annan.

- Det handlar inte om hur mycket min pappa dricker, utan det som händer när han gör det. Det räcker egentligen med ett glas vin för att han ska bli förändrad.

John fick ta ett vuxenansvar

Johns föräldrar skildes när han var två-tre år. De första åren efter skilsmässan träffade han inte sin pappa alls, men sedan började han vara hos honom varannan helg och ibland oftare. Pappan ville att de skulle ses mer och det ville han också, men han märkte att mamman egentligen inte ville att de skulle träffas och han förstod inte varför. Nu förstår han att det var för att mamman var orolig för att pappan drack. Föräldrarna bråkade mycket och John hamnade i en roll av att alltid behöva medla.

Jularna har alltid varit stressiga både före och efter med mycket bråk om vem av föräldrarna han skulle vara hos och hur. Han fick ta ett stort ansvar som egentligen var föräldrarnas. Det gjorde att han blev allt tystare och tappade glädjen.

- Inte så att jag alltid var ledsen, men jag var aldrig riktigt glad helt igenom. Jag var en mellanhand mellan mina föräldrar och jag ville bara få slut på bråken. Jag kände ofta stor press och jag kände mig ensam. Alla mina kompisar verkade ha det så lätt. Det var bara jag som hade det stressigt och mådde dåligt.

Orken tog slut när föräldrarna bråkade

Han beskriver det som att det fanns en viss ork till skola och fritidsaktiviteter, men när föräldrarna bråkade räckte hans ork inte till. Han behövde prioritera bort saker och han längtade till en tillvaro utan bråk.

- Det var som att jag fick jobba dubbelt så hårt då, att allt blev dubbelt så svårt.

Samtidigt tänkte han att det var som det skulle vara och att han behövde ha den roll han hade för att hans föräldrar var som de var. Idag kan han se att han fick den rollen också bland vänner och att det inte alltid var så bra för honom.

- Jag är snäll som person. Allt är bättre om vi är snälla mot varandra. Men mina kompisar var inte alltid så schyssta.

Idag har ändrat sin roll och väljer sina kompisar på annat sätt.

Fick rådet att kontakta Vändpunkten

Det var en vän till familjen som föreslog att de skulle ta kontakt med Vändpunkten. Först förstod inte John varför han skulle gå dit. Det var ju inte han som hade problem utan hans pappa. Idag säger han att det var det bästa som hänt. Att få träffa andra i samma situation och förstå att han inte var ensam. John har både gått i grupp och enskilda samtal. I somras var han på läger tillsammans med andra ungdomar som gått på Vändpunkten under året. Han har lärt sig om alkohol och hur det påverkar både den som är sjuk i alkoholism och de som finns runt omkring.

- Jag är en helt annan person nu än jag var för bara några månader sedan. Det har hänt så mycket på den här tiden. Det är helt otroligt faktiskt. Särskilt efter sommaren. Våren var som hård betong, hårt jobb mot ett mål. I somras nådde jag målet, kan man säga, och jag mår så mycket bättre idag. Jag har lärt mig att sätta gränser. Förut försökte jag göra det, om och om igen, men det var som att ingen tog det på allvar. Han berättar att hans föräldrar och hans styvpappa har gått i föräldraprogrammet samtidigt och att det har varit bra för hela familjen.

John säger att han numer ser fram emot jularna och att de nu blir helt annorlunda mot tidigare - de blir bra.

- Nu har jag en stabil glädjegrund hela tiden. Det har jag fått från Vändpunkten.

John heter egentligen något annat.