Translate this page

Use Google to translate the web site.
We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Close

Ersta diakoni är en ideell förening som bedriver sjukvård, socialt arbete, utbildning och forskning professionellt och icke-vinstsyftande. Verksamheten vilar på en kristen grund och vi hjälper människor i utsatta livssituationer.

Ersta museum nyinvigs

Nu har Ersta museum öppnat efter höstens renovering och uppdatering av utställning.

Välkommen att lära dig mer om Ersta diakonis långa och fascinerande historia. 

Läs mer

Sveriges första sjuksköterskeskola

 I och med att diakonissanstalten öppnade ett sjukhus i Stockholm 1851 och tog emot de första diakoniss-aspiranterna startade landets första sjuksköterskeskola.

Läs mer

Hur staden på berget växte fram

Diakonissällskapets förvaltningsutskott beslöt 1862 att köpa Stora Ersta. I juni 1863 lades grundstenarna till två nya byggnader på området: Gamla diakonisshuset, som i dag är administrationshus och restaurang, och Gamla sjukhuset. Sjukhuset låg långt in på tomten, där klockstapeln står i dag. De enda byggnader som finns kvar från starten är porthusen.   

Läs mer

1849

En grupp personer inom den evangeliska väckelserörelsen bildar en förening med målet att grunda en ”Diaconiss-inrättning i Stockholm”. Pengar samlas... Läs mer »

1849

En grupp personer inom den evangeliska väckelserörelsen bildar en förening med målet att grunda en ”Diaconiss-inrättning i Stockholm”. Pengar samlas in och föreningen söker efter lokaler och en kvinnlig ledare.

1851

Nordens första diakonissanstalt öppnar under sommaren på Pilgatan 8 på Kungsholmen. Samtidigt öppnas ett sjukhus och man tar emot de första... Läs mer »

1851

Nordens första diakonissanstalt öppnar under sommaren på Pilgatan 8 på Kungsholmen. Samtidigt öppnas ett sjukhus och man tar emot de första diakonisseleverna.

Marie Cederschiöld, född 1815, blir den första föreståndarinnan för den Svenska diakonissanstalten. Hennes uppgift är att leda både sjukhuset och utbildningen av Sveriges allra första sjuksköterskor. Sin utbildning har hon fått vid Diakonissanstalten Kaiserswerth i Tyskland.

Läs mer om:
Marie Cederschiöld
Sveriges första sjuksköterskeskola

1852

En liten skola öppnas. Där får patienternas barn lära sig läsa, skriva och räkna. Läs mer »

1852

En liten skola öppnas. Där får patienternas barn lära sig läsa, skriva och räkna.

Till en början leder Marie Cederschiöld arbetet tillsammans med ett par diakonisselever. Efter ett par år startar man ett seminarium för utbildning av småskollärarinnor. Det leds av Betty Ehrenborg.

Läs mer:
Kraven på de blivande diakonissorna

1853

Man inrättar ett barnhem för de elever som har det svårt hemma. En av de första diakonissorna får uppgiften att leda barnhemmet. Läs mer »

1853

Man inrättar ett barnhem för de elever som har det svårt hemma. En av de första diakonissorna får uppgiften att leda barnhemmet.

Läs mer:
Barnhem för skyddslösa barn

1854

Svenska diakonissällskapet köper en ny fastighet på Jaktvarvsgränd på Kungsholmen. Läs mer »

1854

Svenska diakonissällskapet köper en ny fastighet på Jaktvarvsgränd på Kungsholmen.

Sällskapets barnhem och skolan är de verksamheter som får flytta dit först. Först senare kommer sjukhuset dit.

Läs mer:
Hur staden på berget växte fram

1855

De första diakonissorna och sjuksköterskorna invigs till tjänst. Högtiden hålls i Engelska kyrkan på Blasieholmen. Som ritual vid invigningen används... Läs mer »

1855

De första diakonissorna och sjuksköterskorna invigs till tjänst. Högtiden hålls i Engelska kyrkan på Blasieholmen. Som ritual vid invigningen används en agenda som Marie Cederschiöld fått med sig från Kaiserswerth.

Diakonisstadgan – också den från Kaiserswerth – träder i kraft. Den förbjuder diakonissorna att blanda sig i religiösa stridsfrågor eller partier. Diakonissor ska enligt stadgan sköta sitt kall i stillhet och leva efter fyra principer som innebär kommunitetsliv med gemensam försörjning. De får inte tjäna pengar eller vara gifta, men de måste bära gemensam dräkt och vara beredda att sändas ut på olika uppdrag.

Läs mer:
Sveriges första sjuksköterskeskola

1857

Diakonissanstalten flyttar till Jaktvarvsgränd och kan öka sitt patientantal till 25 personer. Läs mer »

1857

Diakonissanstalten flyttar till Jaktvarvsgränd och kan öka sitt patientantal till 25 personer.

Diakonissanstalten tar över ansvaret och driften av ett så kallat Magdalenahem som tidigare drivits privat. Magdalenahem var beteckningen för social verksamhet bland "sedligt förkomna kvinnor". Kvinnorna får vård och sysselsätts med hushållsarbete av olika slag som rehabilitering för att de sedan ska kunna återgå till ett sedligt liv.

Läs mer:
Hur staden på berget växte fram

1860

En av styrelseledamöterna – justitierådet Axel Adlercreutz – köper en del av den nuvarande tomten i kvarteret Stora Ersta, Erstagatan 1. Året därpå... Läs mer »

1860

En av styrelseledamöterna – justitierådet Axel Adlercreutz – köper en del av den nuvarande tomten i kvarteret Stora Ersta, Erstagatan 1. Året därpå flyttar Magdalenahemmet dit.

1862

Prästen Johan Christoffer Bring, född 1829, efterträder Marie Cederschiöld som föreståndare för diakonissanstalten. Läs mer »

1862

Prästen Johan Christoffer Bring, född 1829, efterträder Marie Cederschiöld som föreståndare för diakonissanstalten.

Läs mer:
Johan Christoffer Bring

1863

Grundstenarna till två nya byggnader på Erstaområdet läggs: Gamla diakonisshuset, som i dag är administrationshus och restaurang, och Gamla... Läs mer »

1863

Grundstenarna till två nya byggnader på Erstaområdet läggs: Gamla diakonisshuset, som i dag är administrationshus och restaurang, och Gamla sjukhuset. Sjukhuset byggs långt in på tomten, där klockstapeln står i dag.

1864

På hösten är Ersta inflyttningsklart och de nya byggnaderna invigs av föreståndaren Johan Christoffer Bring. Läs mer »

1864

På hösten är Ersta inflyttningsklart och de nya byggnaderna invigs av föreståndaren Johan Christoffer Bring.

Han talar om "staden på berget", vars uppgift det är att vara huvudstadens och landets medborgare till hjälp i svåra situationer och att tillföra samhället och kyrkan väl utbildade medarbetare.

Läs mer:
Hur staden på berget växte fram

1866

Louise Fryxell, född 1834, blir elevavdelningens föreståndarinna och stannar där till 1907, alltså i hela 41 år. Läs mer »

1866

Louise Fryxell, född 1834, blir elevavdelningens föreståndarinna och stannar där till 1907, alltså i hela 41 år.

Diakonissanstalten bestämmer sig för att köpa en tomt för kapellbygget på en bergsplatå intill anstaltens gård. Kostnad: 800 riksdaler.

Läs mer:
Louise Fryxell

1872

Ärkebiskopen Anton Niklas Sundberg inviger kapellet den 29 december. En hushållsskola där flickor får undervisning och fostras till ”goda... Läs mer »

1872

Ärkebiskopen Anton Niklas Sundberg inviger kapellet den 29 december. En hushållsskola där flickor får undervisning och fostras till ”goda tjänarinnor” startar.

Diakonissanstalten köper Lilla Erstatomten med en stor huvudbyggnad av änkefru Betty Ehrenborg-Posse och barnhemmet flyttar dit.

Läs mer:
Ersta kyrka – de första årtiondena

1873

Den nybyggda orgeln till kapellet invigs i samband med högmässan den första söndagen efter påsk. Orgeln har skänkts av diakonissarbetsföreningen. Läs mer »

1873

Den nybyggda orgeln till kapellet invigs i samband med högmässan den första söndagen efter påsk. Orgeln har skänkts av diakonissarbetsföreningen.

1877

En prästgård står färdig längst in på Stora Erstatomten. Läs mer »

1877

En prästgård står färdig längst in på Stora Erstatomten.

Den överlämnas som gåva till Johan Christoffer Bring på hans 50-årsdag. Prästgården blir bostad för föreståndarfamiljerna ända fram till 1960-talet. Den första klockstapeln blir rest och tas i bruk den första söndagen i advent.

1880

Paramentavdelningen bildas. Läs mer »

1880

Paramentavdelningen bildas.

Syftet är att tillverka och förse församlingarna i landet med vackra kyrkotextilier. Idén kommer från Tyskland där flera diakonissanstalter börjat med sådan verksamhet. Paramentavdelningen läggs ner 1966, av ekonomiska skäl.

Läs mer:
Louise Fryxell

1884

Barnhemmet och räddningshemmet slås ihop till enhet med plats för 30 barn i Lilla Erstabyggnaden. Läs mer »

1884

Barnhemmet och räddningshemmet slås ihop till enhet med plats för 30 barn i Lilla Erstabyggnaden.

Läs mer:
Barnhem för skyddslösa barn

1893

Som ett erkännande för Johan Christoffer Brings mångåriga gärning promoveras han till teologie doktor i Uppsala. Läs mer »

1893

Som ett erkännande för Johan Christoffer Brings mångåriga gärning promoveras han till teologie doktor i Uppsala.

1896

Stora diakonisshuset invigs. Läs mer »

1896

Stora diakonisshuset invigs.

Här finns en stor elevavdelning, några bostäder för tjänstgörande diakonissor, tjänsterum för föreståndarna, stor samlings- och bönesal, matsalar och kök med mera. Byggnaden används i dag av Ersta hotell och konferens.

1898

Föreståndaren för Ersta, Johan Christoffer Bring, avlider i juli. Hans efterträdare blir kyrkoherde Ernst Lönegren, född 1862, som blir kvar i cirka... Läs mer »

1898

Föreståndaren för Ersta, Johan Christoffer Bring, avlider i juli. Hans efterträdare blir kyrkoherde Ernst Lönegren, född 1862, som blir kvar i cirka tio år tills han utses till biskop i Härnösand.

1902

Verksamheten i Sjötorp i Huddinge, ett skyddshem för flickor, startar. Läs mer »

1902

Verksamheten i Sjötorp i Huddinge, ett skyddshem för flickor, startar.

Hemmet bedrivs som skolhem och utökas 1919 med praktiskt lantbruksarbete. Sjötorp får snart ett mycket gott rykte. Från 1938 får Sjötorp en något förändrad uppgift och kallas för hemskola. Uppgiften finns kvar till sommaren 1950, då flera av Erstas sociala uppgifter upphör.

1907

Under Allhelgonahelgen invigs Erstas nya sjukhus som byggts på Lilla Erstatomten. Läs mer »

1907

Under Allhelgonahelgen invigs Erstas nya sjukhus som byggts på Lilla Erstatomten.

Det är ett så kallat odelat lasarett med både medicinsk och kirurgisk vård, och det finns plats för cirka 90 patienter.

Läs mer:
Sjukhusets förändringar

1909

De första gästerna från gästrummen i gamla diakonisshuset flyttar till det nyrenoverade gamla sjukhuset. Det kallas nu för Ersta Hospits. Läs mer »

1909

De första gästerna från gästrummen i gamla diakonisshuset flyttar till det nyrenoverade gamla sjukhuset. Det kallas nu för Ersta Hospits.

Oblatbageriet tillkommer och är i många år placerat i gamla diakonisshuset. I dag finns bageriet i södra porthuset.

Läs mer:
Porthusen

1912

Vårsta diakonissanstalt, en dotteranstalt till Ersta, invigs högtidligt den 19 september 1912 i samband med Härnösands stifts första stiftsmöte. Läs mer »

1912

Vårsta diakonissanstalt, en dotteranstalt till Ersta, invigs högtidligt den 19 september 1912 i samband med Härnösands stifts första stiftsmöte.

Initiativtagare är biskop Lönegren. De första åren finns tjänstgörande systrar från Ersta där. Så småningom blir Vårsta självständigt och en av de fyra diakonissanstalterna i Sverige.

Läs mer:
Vårsta – diakonissanstalten i Härnösand

1931

Sjukhuset får en ny organisation med en kirurgisk och en medicinsk klinik med var sin överläkare och underläkare. Läs mer »

1931

Sjukhuset får en ny organisation med en kirurgisk och en medicinsk klinik med var sin överläkare och underläkare.

Läs mer:
Sjukhusets förändringar

1935

Epileptikerhemmet Erstagården i Nacka öppnas för kvinnliga epileptiker. Under perioden 1966–1972 driver man ett speciellt epilepsisjukhus. Läs mer »

1935

Epileptikerhemmet Erstagården i Nacka öppnas för kvinnliga epileptiker. Under perioden 1966–1972 driver man ett speciellt epilepsisjukhus.

1937

Sjukhemmet flyttas från diakonisshuset till det nybyggda sjukhemmet Fristad som sedan fortsätter sin verksamhet med vårstasystrar i ledningen ända... Läs mer »

1937

Sjukhemmet flyttas från diakonisshuset till det nybyggda sjukhemmet Fristad som sedan fortsätter sin verksamhet med vårstasystrar i ledningen ända fram till 1982. Verksamheten läggs ned 1986.

1961

Sjukhuset byggs till och får sin nuvarande huvudentré med adress Fjällgatan 44. Läs mer »

1961

Sjukhuset byggs till och får sin nuvarande huvudentré med adress Fjällgatan 44.

Läs mer:
Sjukhusets förändringar

1967

Erstas nybyggda psykiatriska klinik invigs i november. De två avdelningarna har 16 vårdplatser vardera, och dessutom finns 10 platser för dagvård. Läs mer »

1967

Erstas nybyggda psykiatriska klinik invigs i november. De två avdelningarna har 16 vårdplatser vardera, och dessutom finns 10 platser för dagvård.

1968

Nya grundregler för diakonissorna och deras Erstagemenskap träder i kraft, och därmed upphör helt kraven i den gamla diakonisstadgan. Läs mer »

1968

Nya grundregler för diakonissorna och deras Erstagemenskap träder i kraft, och därmed upphör helt kraven i den gamla diakonisstadgan.

En bit in på 1970-talet utbildas och vigs de första manliga diakonerna vid Ersta. I dag benämns både män och kvinnor diakoner och diakongemenskapen på Ersta benämns Ersta diakonkår.

Läs mer:
1960-talet – de stora förändringarnas tid

1969

En fastighet i Älvsjö i Stockholm doneras till Ersta diakonisällskap. Läs mer »

1969

En fastighet i Älvsjö i Stockholm doneras till Ersta diakonisällskap.

Där startar ett härbärge för hemlösa kvinnor. Verksamheten bedrivs där fram till 1998, då nya lokaler blir nödvändiga. 2006 ändras verksamheten till Ersta Fristad.

1978

Det nya namnet Ersta diakonisällskap fastställs i en stadga från regeringen. Läs mer »

1978

Det nya namnet Ersta diakonisällskap fastställs i en stadga från regeringen.

1982

Erstaträffen startar. Läs mer »

1982

Erstaträffen startar.

Det är en verksamhet där människor med allvarliga alkoholproblem kan umgås och dessutom tvätta sig och sina kläder och få grötfrukost. Verksamheten upphör i januari 1991 till förmån för det ännu tydligare rehabiliteringsarbetet som bedrivs med namnet Ersta Vändpunkten.

Läs mer:
Erstaträffen och Ersta Vändpunkten

1983

Ersta diakonimuseum öppnas av biskop Lars Carlzon. Läs mer »

1983

Ersta diakonimuseum öppnas av biskop Lars Carlzon.

Det lilla museet i Norra porthuset presenterar inte bara diakonihistorien utan också en viktig del av kvinno-, kyrko- och Stockholmshistorien.

1996

Diakoniutbildningen får högskolestatus och flyttar sina lokaler från Martahuset till högskolan. Läs mer »

1996

Diakoniutbildningen får högskolestatus och flyttar sina lokaler från Martahuset till högskolan.

1998

Ersta Sköndal högskola bildas den 1 januari som ett aktiebolag med Ersta diakonisällskap och Stiftelsen Stora Sköndal som ägare. Läs mer »

1998

Ersta Sköndal högskola bildas den 1 januari som ett aktiebolag med Ersta diakonisällskap och Stiftelsen Stora Sköndal som ägare.

Högskolan har två campus, ett vid Stora Sköndal i Farsta och ett vid Ersta på Söder. Högskolan har drygt 1000 elever.

2004

Det nya begreppet ”Ersta diakoni” införs som ny beteckning för den förening som äger, bedriver och förvaltar uppdraget att ”stå i och brukas i Guds... Läs mer »

2004

Det nya begreppet ”Ersta diakoni” införs som ny beteckning för den förening som äger, bedriver och förvaltar uppdraget att ”stå i och brukas i Guds tjänst”.

  • Människorna

    Här kan du läsa om de människor som var med och formade det som i dag är Ersta diakoni.

  • Vård och omsorg

    Vården och omsorgen om andra människor har löpt som en röd tråd genom Ersta diakonis historia.

  • Utbildning

    Diakonissällskapet ville i mitten av 1800-talet främst utbilda ogifta kvinnor, både till diakonissor och till sjuksköterskor.

  • Staden på berget

    Sedan Stora Ersta köptes 1862 har det funnits många hus och verksamheter på platsen.

Välkommen till Ersta museum!

Sedan den första sjuksköterskeskolan och diakonissutbildningen startade i Stockholm i mitten av 1850-talet har mycket hänt i samhället.
På de här sidorna har vi samlat berättelser om de personer som verkat här, om vården och omsorgen och den utbildning som drivits och
fortfarande drivs i Ersta diakonis regi.

Här finns också beskrivningar av de byggnader som finns och har funnits på området. Du kan även titta på gamla bilder i bildgallerierna.
Till din hjälp finns en ordlista som förklarar många av de ord som används i texterna.

Om du vill besöka det fysiska museet är adressen Erstagatan 1M, Stockholm.
  • Ordlista
    Ordlista museum

    Här hittar du förklaringar till vissa ord och vokabulär som används i texterna på Ersta museum. Vi har medvetet valt att använda det språk som användes vid tiden för respektive text. Därför kan en företeelse ha olika benämning beroende på när i tiden den beskrivs.

    Gå till ordlistan här >>>

Nyheter

Fler nyheter

Kalender

Fler kalenderhändelser Allt från Ersta diakoni